stockholm vaknar till liv. solen börjar sakta kravla sig upp, glittrandes över riddarfjärden. på vägen hem, promenerandes, med oklädsamt utkletat smink över kullersten mötte jag en äldre herre med rullator, sakta gåendes. jag tänkte att han gör nog morgon nu. precis som alla andra som börjar jobba om någon timme. de som öppnar våra morgoncaféer, affärer och dylikt. andra väntar på att få gå hem. få sova bort förmiddagens charm, precis som jag. vad mycket vi kommer att missa. en vacker dag som tar sin början.
å andra sidan håller jag inte med om de som hasplar ur sig ordspråk som går ut på att man inte borde sova bort en tredjedel av sitt liv utan istället borde ha roligt. trust me, utan rejäl sömn blir inget roligt.
god natt säger jag, efter en trevlig kväll i dimmornas töcken.
Anna med Q 