hyllning till sin enda syster.

jag känner mig trött, matt. kanske är det min oregelbundna dygnsrytm som satt sina spår. hur som, min syster har hjälpt mig att locka håret med sin locktång, och jag antar att jag får acceptera att jag inte ser helt riktig ut i lockat hår, borstar ur det lite, och hoppas att det inte ser alltför dumt ut ikväll. annars får jag väl använda keps, eller rånarluva eller så.

själv ser min syster fantastisk ut när hon lockat sitt hår. eller förresten alltid. hon är en sådan här typisk föddsnygging som inte behöver ägna pengar och tid åt produkter, dieter och shopping. hon kan vakna efter en galen festnatt, dra en hårborste genom håret och se ursnygg ut ändå fastän hon inte duschat på en vecka. jag har vänner som är likadana. livet är orättvist när man själv stiger upp 30 minuter tidigare för att hinna duscha och sminka sig. och det är bara något att acceptera om man inte jobbar emot det.

 

(jag klagar ej, det kunde ha varit värre. mycket värre. jag unnar alla naturligt snygga att få vara naturligt snygga.)